Kategoriarkiv: Klassens egna Fabler

katten och hunden

Katten och hunden

Det var en solig eftermiddag i floden då kom två vänner som hette katten och hunden dom skulle gå och bada. Sedan så hoppade katten ner i floden den simmade sen plötsligt så fastnade katten.

–  Jag sitter fast, hjälp! skrek katten.

–  Jag hjälper dig utropade hunden. Och dök ner under vattnet och bet sönder snöret under vattnet.

–  Tack hunden! Du är min hjälte jag är skyldig dig en tjänst gnällde katten

–  Det var inget det behövs inget tack, jag hjälpte ju bara dig flåsade hunden.

–  Jo, jag är skyldig dig något. Okej, mumlade katten.

–  Okej, viskade hunden.

Sen så efter en stund grävde hunden ett hål. Han grävde det för långt. Han trodde att han hade grävt ett ben där. Längst vägen gick katten. Sen såg katten ett rep och katten undrade:

–  Vem har glömt repet där?

–  Hjälp! Hjälp! Jag sitter fast skrek hunden. Då sen efter en stund så kom katten hörde hur hunden skrek.

– Vad är det? frågade katten.

– Jag sitter fast kan du hjälpa mig, grät hunden.

– Jag kan hjälpa dig, jag såg just lite rep, stönade katten.

– Bra gå och hämta den, gnällde hunden.

– Okej, jag kommer snart, skrek katten.

– Nu är jag här, skrek katten.

Katten kastade repet till hunden. Hunden tog grep av repet sen så drog   katten så hårt hon bara kunde, efter en stund kom hunden upp.

–  Tack, flåsade hunden.

– Igen fara och nu är vi kvitt, flåsade katten.

 

                        Om du hjälper nån så händer något gott

RÄVEN OCH UGGLAN

En solig vår dag var räven ute på promenad i skogen. Räven hörde något bakom sig men  trodde det bara var vinden.
DSC08328.JPG
-Hej stönade ugglan bakifrån.
-Aaaaaa skrek räven, du skrämmer livet ur mig.
-Förlåt muttrade ugglan.
-Det gör inget men gör inte så nästa gång.
Nästa dag skulle räven till skolan, ugglan gick en klass över räven och var då äldre en räven.
-Hej igen,muttrade ugglan.
-Hej sa räven, ska vi göra något på rasten?
-Ok,mumlade räven.
Räven stod och väntade men ingen uggla syntes till, tillslut kom ugglan bakifrån igen
-Hej ropa ugglan! Räven blev så rädd så att han nästan började att gråta.
-Förlåt mumlade ugglan.
-Det är inte roligt när du gör så,snyftade räven.
-Jag vet,jag kan inte rå för det mumlade Ugglan.
-Jag blev så rädd snyftade räven,du måste sluta upp med att skrämmas.
-Ok,utbrast ugglan.
-Ok,då förlåter jag dig för den här gången.
-Tack! svarade ugglan. Och ugglan gjorde inte så igen.
TÄNK INNAN DU GÖR NÅGOT.

Råtta och Kanin

Det var en gång en råtta som gick för att hämta mat. Då mötte han en Kanin.

– Hej, log kaninen.

-Hej, flåsade råttan.

-Varför är du trött? frågade kaninen

-För att jag är hungrig och har inte mat, muttrade råttan

– Ok,kom med mig sedan hämtar vi mat, sa kaninen vänligt.

– Ja,ja låt vi gå, bad råttan.

När de gick för hämta mat såg de en tävling. Den djur som skulle vinna, kommer han att få mycket mat.  Så började tävlingen, sprang råttan och kaninen snabb, men råttan var arg på kaninen för att han trodde att kaninen skulle  vinna . Därefter,råttan sprang så fort. Sedan råttan var trött och vilade. Då kanin sprang fort  han kan.Till sist vinner kaninen.

-Inte allt som glittrar är guld-

DSC08324.JPG

Fabel Lejonet och räven Axel

Räven och Lejonet

En varm eftermiddag i öknen så satt lejonet och skröt om hur många djur han har dödat,-

-Jag har dödat tusentals djur med min mun, röt lejonet.  Alla djur var rädda för lejonet, förutom räven. Räven var en listig räv.

–  Kan du bevisa det? frågade räven.

– Klart jag kan, röt lejonet

– Ok, om du biter av alla huvuden på alla djur i hela öknen så får du bita av mitt också, utbrast räven. Efter en stund hade lejonet ätit upp alla huvuden.

– Nu har jag ätit upp alla djuren i öknen nu får jag äta upp dig, skrattade lejonet.

– Ok, ät upp mitt huvud, muttrade räven listigt. Precis när han sa det hittade han en hjälm som han satte på huvudet. Sedan när lejonet skulle bita av rävens huvud tappade han alla tänderna.

– Du har ett huvud av stål, skrek lejonet förvånat.

                 ´´ Den listiga vinner över den skrytsamma ´´DSC08325.JPG

Fabel Ekorren och Älgen.

Fabel                                                                                                                                         Ekorren och Älgen

En solig morgon var ekorren på väg till skolan. På vägen så hörde ekorren ett konstigt ljud. Det gjorde ekorren orolig. När han gick ett till steg så kom någon fram. Det var älgen. Ekorrens bästa vän.

-Kom nu älgen, du skrämde kläderna ur mig muttrade ekorren. När dom var framme i skolan så kom de på att dom var 20 minuter försenade. När dom väl gick in till deras klassrum så frågade fröken varför dom hade kommit försent.

– Ekorren ramlade och bröt sitt ben, flåsade älgen. Då så fick ekorren panik. Han började plötsligt hoppa på ena benet. Då klagade fröken

– Men tror ni att jag är dum eller? Då hörde ekorren henne. Plötsligt så sprang ekorren ut. Då så sprang älgen efter ekorren. När älgen fångade ekorren i skolgården så sa han:

– Varför ljuger du? Det var ju du som skrämde mig så att jag inte kom till lektionen i tid. Ljug inte för sanningen kommer fram.

– Men förlåt suckade älgen. Det är sant, jag borde ha tänkt innan jag sa det.

                                      [Tänk innan du säger något.]DSC08307.JPG

Av: Fatimah 4c

Fru örn och herr mus!!!

Det var en gång en mus som var ute på en äng och skulle kolla om det fanns kvar mat från igår. Men då kom det en örn som var hungrig och sa:

– Nu ska jag äta upp dig, skrek örnen.DSC08304.JPG

– Nej, gör inte det jag är så liten och äcklig, pep musen

– Men det blir bättre än inget, utbrast örnen.

– Ja, men du som har så bra syn kan inte du hitta nåt annat? pep musen.

– Ja, det har du faktiskt rätt i jag har rätt bra syn som jag kan se med. Jag har ju iallafall bättre syn än vad du har, kaxade örnen.

– Ja det har du rätt i och därför så kan du leta upp något annat att äta, pep musen.

– Okej, jag gör väl det då, men nästa gång så äter jag upp dig, utbrast örnen.

– Tack så mycket fru örn jag är väldigt tacksam, pep musen.

Och så flög örnen iväg för att hitta något annat att ät. Senare på dagen så hittade hon ett annat byte som hon kunde äta men det var samma mus.

– Hej, fru örn! Vad det är trevligt att träffas just idag! För idag är det en bra dag, pep musen.

– Ja, det är det faktiskt det är en underbar dag, skrattade örnen.

Men just då så kom molnen som man inte vill ha det är inte kul med regn. Och då frågade örnen om herr mus vill komma hem till fru örn. Och då pep musen att det var kallt ute och att han ville komma hem till fru örn.

– Vill, du ha något att äta, frågade örnen.

– Ja, det vill jag gärna ha, pep musen.

– Ok, då går jag och gör lite mackor förresten vill du ha te?? frågade örnen.

Och en stund senare kom hon tillbaka med mackor och te till dem. Så slutade det med att de hade en trevlig kväll hemma hos örnen de skrattade och berättade roliga och lite läskiga historier.

                                                 Det kan vara bra att vara liten.

Koalan och Krokodilen

Det var en gång en koalabjörn i en bambuskog. Koalan älskar att sitta i sitt favoritbambuträd och äta bambu. Men en dag kom en krokodil och bet sönder koalans bambuträd.

 -Nej! Vad gör du? skrek koalan.

 -Jag biter av dit bambuträd, sa krokodilen kaxigt.

 -Varför gör du det? grät den ledsna koalan.

 -För att jag är hungrig, mumlade krokodilen.

Samma sak hände nästa dag och nästa dag i en vecka framåt. Men efter en vecka hade koalan kommit på ett sätt att få stopp på det som pågick.

Krokodilen kom som vanligt och då vädjade koalan:

 -Det räcker väl med det du redan gjort.

 -Nej!, Jag är fortfarande hungrig, morrade krokodilen.

 -Ok, suckade koalan med ett listigt leende.

När krokodilen bet på bambuträdet så hängde koalan på den sidan som krokodilen var på, så att bambuträdet föll på krokodilen.

 -Aj!, skrek krokodilen.

 -Nu vet du hur det känns, utbrast koalan.

Nästa dag låg krokodilen bara i floden och vågade inte komma upp till koalan.

 

“Den som elak är han ont får”

Av: Viktor

Hunden och Björnen

Det var en gång en björn som skröt om sin snabbhet. En dag så kom en hund som ville utmana björnen på 1 gren. Grenen var löpning. Vem som var snabbast. Matchen började klockan 17:00 på en lördag. Alla djuren i skogen kom för att kolla på matchen. Alla var riktigt spända

– Jag tror att björnen kommer att vinna vem tror du kommer att vinna? viskade sparven

– Jag tror att hunden vinner matchen, viskade ekorren tillbaka. Nu börjar matchen

– Den första tävlingen kommer vara att springa upp för berget 20 gånger, utbrast korpen.

– På era platser färdiga gå. Du kommer aldrig att vinna din dumma hund, mumlade björnen.

-Vem vet vem som vinner? det kanske blir jag eller du eller ingen mumlade, hunden tillbaks.

-Nu har det gått 2 minuter. Hunden har sprungit 17 varv och björnen 7 varv. Hur ska det gå? ropade korpen. Hunden vann den♣ Fortsätt läsa Hunden och Björnen

Det var en gång en solig sommarmorgon. En räv gick ute i skogen och letade efter harar och andra djur som han kunde äta. Efter en stund så hittade han en hel familj harar. Vilken mumsbit tänkte han. Men då kom en annan räv och sa:

–  Jag är hungrig och min favoritlunch är harar.

DSC08302.JPG

–  Ej, du räven! Det här är min lunch jag var här först, så stick iväg nu, kaxade räven som var där först.

– Okej, jag får väl hitta något annat att äta.

Sedan åt räven upp hararna.

En dag senare så hittade räven en till harfamilj men då kom andra räven igen:

-Stick här ifrån det har är min lunch jag var här först, morrade räven.

-Aldrig nu är det här min lunch, kaxade räven.

-Nej, jag var här först stick här ifrån nu, skrek räven.

-Nej, morrade räven.

-Jag är hungrig, morrade räven.

DSC08303.JPG

Då kom rävens familj och då vågade inte räven kaxa längre då kunde räven äta sin lunch. En dag senare så planerade räven en plan så att han kunde få lunchen som räven fick varje dag. Räven planerade en rävfälla så att han kunde få maten. Han blev rätt nöjd med sin plan. Nästa dag så gick räven till stället som han hittade hararna dagen innan. Där stod andra rävens fälla. Det var som en bur och räven fattade ingenting. Men där inne låg en köttbit och han ville ha den så han gick in i fällan.  Sedan så stängdes den så att han inte kom ut sedan förstod han att räven hade gjort en fälla. Efter en dag så kom hans familj och räddade honom. Han var helt förstörd för han fick ingen mat förutom en liten köttbit. Sen så träffade räven och hans familj andra räven igen och sen så blev dom vänner och jagade hararna tillsammans.

Inte alltid smart att vilja ha allt.

Ankan och Biet

En varm eftermiddag i mitten av juli var en ensam anka ute och gick. Det var länge sedan ankan var ute och tog lite frisk luft för att han var upptagen med att plugga i sitt rum. Ankan gick i 5:an på flygskolan. Men ankan kunde inte flyga så bra. När han var ute och gick så gick han in i ett bi.

– Hejsan! sa Ankan förvånat.

–  Tjena! Vi går väl i samma skola, för att jag känner igen dig, surrade Biet.

– Det gör vi! Så vad gör du här? sa Ankan fundersamt.

– Jag var här för att suga mig åt lite nektar, mumlade Biet.

– Kul, nu måste jag gå hem och äta mat skrattade Ankan.

Det blev Ankans favorit mat, vilket var fisk. Bara om jag kunde flyga lika bra som Biet, tänkte Ankan. Jag kan kanske fråga han om han kan lära mig flyga för att han är ju jätte duktig på det. Nästa dag kom Ankan förberedd för att för att fråga biet. Ankan klädde på sig en flygkostym med en skinnjacka, glasögon och en hatt. Då sprang han så snabbt han kunde till skolan.

-Hej Biet, flåsade Ankan.

-Hej, hälsade biet.

-Får jag fråga dig en sak? fråga Ankan.

-Självklart, utbrast Biet.

-Skulle du kunna lära mig att flyga. För att jag vill veta hur det känns att flyga, bad Ankan.

-Det kan jag. Vi ses tidigt imorgon vid gungorna i parken, sa Biet lite strängt.

Yess, tänkte Ankan. Jag kommer att bli den första Ankan i världen som kan flyga. Sedan slog Ankan upp sin dator och kollade upp tips på internet hur man kunde flyga. Nästa morgon så träffade han Biet i parken. Då sa Biet att de skulle testa att hoppa från gungan sen försöka flyga.

-Kom igen nu Ankan, Skrek Biet.

-Det är lite högt, kvackade Ankan.

-Du klara det! skrek Biet.

Till sist så började Ankan flyga så högt så att han började skratta och han blev så glad. 

 

Den som kämpar ser resultat